Jag har under veckan som gått läst den otroligt intressanta artikelserien om den svenska skolan i DN. Skriven av den alltid lika påläste Maciej Zaremba.
Att detta väcker känslor kan man lätt förstå och när man läser kommentarerna på artiklarna märker man att många blir berörda på olika sätt. Jag kan bara säga att om hälften, nej 25% är sanning (vilket jag verkligen tror, tyvärr att 90 % är sant...) kan jag inte annat än att bli mörkrädd. Jag är glad att jag inte har några barn som ska misshandlas av det svenska skolsystemet. Vart är vi på väg? Blir ledsen och känner att nu är det kört för oss. Vi kommer att bli överkörda av alla andra länder.
Varför skulle det vara fel att kunna rabbla Europas länder och bergskedjor? Förstå vad ett verb är? Diskutera litteratur? Att undervisas av någon framme vid tavlan? Jag tror inte att jag förstår. För första gången på länge ska jag nu sätta mig och författa ett brev till skolministern och be om svar på mina frågor.
Läs här i DN. Sista delen kommer nu på torsdag.
Håller fullständigt med om att man borde kunna Europas länder. Förutsättningen är iofs att man tillhandahåller geografiböcker som är aktuella! Idag har många skolor böcker där Sovjetunionen fortfarande finns och Tyskland är delat i 2.
SvaraRaderaÅ andra sidan, amerikanarna har klarat sig rätt så bra, och dom vet knappt vad angränsande delstater heter.