Hint, hint

Jag vet att det är långt kvar tills jag fyller år men tänkte ändå passa på att hinta om en himla bra present till mig. De här fina muggarna från PiP Studio får gärna bo hemma hos mig. 

Jag fick ju tekannan i rosa av mina gamla arbetskamrater på Stora Sjukhuset och det skulle passa så himla bra att ha några extra koppar i samma serie. Vi får hoppas att någon ser det här blogginlägget och tycker att det är en lika bra idé som jag.

Reafynd

På vägen hem idag skulle Peter lämna tillbaka lite saker på MQ. Jag har inte varit och kikat något alls på rean så jag tänkte att jag slänger väl ett öga på vad de hade kvar. Och vad mycket de hade i Kista! 

Jag plockade i rask takt på mig två koftkavajer. 50% stod det på prislappen men när jag kom fram till kassan så var det 70% rea. Ännu bättre med andra ord! En röd (se bilden nedan) och en grå/svart blev det. 400 spänn betalade jag och kände att jag gjort två riktigt bra köp ikväll.

Snygg, stickad roströd koftkavaj. Alldeles perfekt och helt min stil.

Payback time

När vi var bortresta så kom årsbeskedet från CSN som berättar hur mycket pengar som man ska betala tillbaka och hur mycket det är kvar på lånet. Jag hade helt glömt bort att kika på min plan men i fredags så påminde mig en kollega om det.

För min del så börjar det närma sig slutet, det är inte så många år kvar alls. Med en snabb uträkning så borde det vara ungefär 3 år, sen är jag skuldfri från det här lånet.

Eftersom det är så förmånligt vad gäller räntan så kommer jag inte betala av snabbare heller. Tror att räntan ligger på typ 1,4 % i och med att jag har det gamla lånet. Då känns det bättre att betala av på lägenheten.

Jag tycker att det har gått ganska snabbt att betala av trots allt. Jag tog fullt lån under 3,5 år och sen var jag på CSN-semester i Spanien ett halvår. Det är verkligen en fantastisk förmån som vi har i Sverige som gör att vi alla kan plugga vidare oavsett om vi har rika föräldrar eller inte. Sen är det upp till var och en att förvalta den här möjligheten och göra det bästa av den. Tack och bock för att jag fick den här chansen.

Varför?

Idag i Uppsala var vi inne i en blomsteraffär för att handla lite tulpaner att ta med till Skogen. Framme vid kassan fanns den här skapelsen. Tulpaner upp och ner i stora vaser. Allvarligt, varför? Varför? Varför?

Jag fick genast ett antal bilder från biologin i huvudet. När man tvingades titta på både det ena och det andra som var nerlagt i stora glasburkar. Läskiga saker som man helst inte ville se och det här kändes som något liknande. 

Konstnärlig frihet är bra, men det här var inte okej. Inga fler tulpaner från den här affären i framtiden för min del.

Söndag med familjen

Vi började dagen med en frukost i Uppsala hemma hos Syster M. Visst är hon snäll som går upp tidigt en söndagsmorgon för att baka scones till oss? Det kan också vara för att hon önskade få skjuts ut till Skogen och det var ett krav för att vi skulle komma och hämta henne. 

Sen åkte vi ut till Skogen och föräldrarna som bjöd på mat. När jag kommer ut dit blir jag alltid så trött och somnar helst på kökssoffan. System M tycker att det är konstigt att jag kan somna så på en gång men det är ett trick jag kan. Jag kan somna varsomhelst i stort sett och det väldigt fort. 

För en gångs skull så spelade vi inte en massa spel utan istället gick vi över till farmor och la pussel. Hon hade satt igång med ett stort pussel med många bitar och ett motiv över Stockholm. Vi hjälpte så klart till och tillslut fick vi alla bitar på plats. Det är kul att pussla tillsammans så här.

Mums för alla småfåglar och ett och annat rådjur.

Borde inte tomten sova snart?

Stör ej, pusslande pågår.

Mer mat för hungriga fåglar

Resten av den här söndagskvällen ska jag göra massa roliga saker som att betala räkningar, plocka undan tvätt, läsa på lite till jobbet och förbereda mig inför mitt målsamtal som jag ska ha med min nye chef imorgon. Verkligen en massa roliga saker att avsluta helgen med.

Middag med vänner

Vi har haft det lyxigt ikväll med middag hemma hos vännerna R här i Solna. Supergod mat och trevligt sällskap.

Vi fick bland annat hasselbackspotatis och det har jag aldrig provat att göra själv men nu ska jag det. Undrar om det är svårt?

Förhoppningsvis ses vi snart igen då det är dags för den årliga brödfestivalen på Historiska museet och surdegsföreläsning med Manfred. Roligt event som jag brukar besöka om jag kan.

The good wife

Jag sträcktittar just nu på säsong 4 av The good wife. Det är en av fördelarna, bland många andra, när det gäller internet. Du kan kika på hur mycket tv-serier som helst, när du vill. 

Och ända sedan jag var liten har jag varit sjukt intresserad av amerikanska advokatserier. Minns du Lagens änglar? Oj vad bra den var. 

The good wife handlar just om ett gäng med advokater, och människor och familjer runt dem, på en firma i Chicago. Mitt i är Alicia Florrick och runt henne snurrar den här serien i stora drag. Det är kärlek, vänskap, maktspel, politik och pengar, allt i en bra blandning och med bra skådespelare. 

Jag tror jag kikar på ett avsnitt till nu av bara farten.

Kärt återseende

Ikväll har jag haft ett kärt återseende. Efter flera år av saknad så träffades vi igen, G & jag.

Vissa vänner tappar man kontakten med men så helt plötsligt, när man ses så jackar man in igen och det känns som om det var igår.Det är riktig vänskap det. Nu ska vi inte tappa kontakten utan fortsätta vår vänskap och ses snart igen. 

Här kommer lite bilder från G & T's bröllop i Brasilien 2007. Vilken resa vi gjorde då. Och vad trevligt vi hade! Fantastiska människor och fantastiska minnen.

Brasilia är en spännande och annorlunda stad med arkitekturen i centrum.

Party, party!

Vackra, vackra bruden G. Du är så fin!

Dagens dansband

Jag vann biljetter till Orups konsert i Karlshamn, eller var det i Sölvesborg? Kan ha varit 12 eller möjligen 13 år. Tvingade mamma, mormor och lillasystrar att följa med för jag skulle se Orup bli jagad av vargar. Han var ju så bra!

När jag inte kan sova...

... så surfar jag på Bukowskis Market och bjuder på det ena och det andra.

Just nu har jag högsta buden på de här sakerna.

Fotölj från Carl Malmsten

Söta, rosa koppar från Östeuropa

Håll tummen för att jag vinner någon av de här budgivningarna.

Uppdatering: de rosa kopparna bor numera hos någon annan än mig. Fotöljen är jag ännu högst på.

Bokklubbsträff

Ikväll hade Bokklubben möte i Kista. Vi hade inte setts på länge, alltför länge, så vi hann inte prata så mycket om böcker. Det blev typ 5 minuter på slutet men vad gjorde väl det?

Nu måste vi ses snart igen för att diskutera boken Svinhugg av Marianne Cederwall som är boken att läsa.

Tack tjejer för att ni är så bra!

Vinst varje gång. Nästan.

Basketsäsongen fortsätter och ikväll var det match för damerna mot Uppsala. Det var aldrigt riktigt, riktigt spännande då Vikings drog ifrån direkt och Uppsala aldrig kom riktigt nära efter chocköppningen. Ibland är det dock skönt med sådana matcher så man slipper bita på naglarna och få hjärtsnörp.

Segern betyder att Vikings med absolut största sannolikhet hamnar på en av de 4 första platserna i tabellen och då får man bättre lottning och hemmamatcher i slutspelet. Ska bli riktigt, riktigt spännande. Bara spelarna håller ihop nu... Många skador i laget, tyvärr.

Bäst är coachen som har ett hett temperament och gör många intressanta utspel under matcherna. Han måste gå flera kilometer under matcherna och kunna värma upp en mindre småstad. Peter påtalade att han låter som Linus på Linjen när han spottar och fräser. Det är en klockren iakttagelse.

Barcelona, Barcelona

Park Guell åker jag alltid till. Sitter där och kikar på folk.

Hur bra och kul det än är på Nya Jobbet så längtar jag efter min årliga tripp till Katalonien och Barcelona.

Det är den trippen som gör att jag klarar mig igenom en annars så trist februarimånad och då jag har chansen att fylla på lagret av den godaste tonfisken jag vet och Fruta y leche-förrådet. Jag älskar att gå på Mercadona och botanisera bland hyllorna.

Och skorna. Skor! Skor! Skor! Det finns många av den sorten i Barcelona. Många vill dessutom gärna bo hemma hos mig. Hur ska jag kunna stå emot alla dessa frestelser? De finns överallt. Jag har 4-5 stycken butiker som jag alltid besöker.

Men allra, allra bäst är att få träffa vänner från när och fjärran. De är i stan för att jobba men på kvällskvisten  samlas vi på tapasställen i stan och bara njuter. Självklart ska vi till den galne gubben och hans restaurang. Det är en fröjd att hälsa på hos honom, man vet aldrig vad som kommer att hända under hans "show".

Förra året var det rekordvarmt de dagarna jag var där. Runt 22-23 grader och strålande sol. Satt på stranden och läste böcker och bara njöt av att jag fick vara där just då. Ja, jag räknar ner om du undrar.

Dagens

Känsla: sorgsen. Idag fick jag reda på att en arbetskamrat gått bort efter en tids sjukdom. Hon har ryckts bort alldeles för tidigt och två barn är nu utan sin mamma. Att jag är lite hostig och förkyld, vad gör det? Det går över! Perspektiv, perspektiv, perspektiv.  

Längtan: vad kan man längta mer efter än vår, värme och varma kvällar på Mälarpaviljongen? Snälla snön, försvinn nu.

Köp: inget alls. Hade tom matlåda med mig idag.

Kläder: svart kjol och röd/svart/vit blus. Fint ska det vara.

Mat: hemmagjord salladsblandning till lunch och den otroligt, fantastiska och kulinariska middagen bestående av kycklingköttbullar och potatismos. Mums!

Goda: lite ost och kex så här på kvällskvisten.

Planer: att bli frisk så snabbt som möjligt. Har ju så mycket kul planerat för den kommande veckan. Inte tid att vara sjuk då.

Guldkant: att jag har fått beställa telefon och dator idag på nya Jobbet. Jag fick bestämma. Jag själv! Ahhhh det var inte igår. Litet och lätt blev det.

Bästa: att jag tillsammans med min chef i stort sett har spikat att i april så åker jag på två veckors intro.kurs i Seattle. Hinner inte riktigt med nu i februari och mars men förhoppningsvis i april. Ser fram emot det. Väldigt, väldigt mycket. Kommer vara asjobbigt men askul.Och att jag fick träffa bästa, bästa, bästa T på jobbet idag. Gud vad jag har saknat henne. Och vad jag är glad att jag får jobba ihop med henne igen. 
Sämsta: att jag fått det här dödsbeskedet. Det är alldeles, alldeles, alldeles för många vänner som drabbas av sjukdom och sorg just nu. Gör ont i hjärtat.

Fix: plockat lite, diskat lite, vattnat lite. Inte så mycket av något.

Humör: ledsen och glad på en gång. Märklig känsla.

Boktips: I huvudet på en normalstörd

Jag läser, som många vet, ganska mycket och mest hela tiden. Det är alla möjliga böcker som jag tar mig igenom beroende på humör och tid.

I år försöker jag samla alla de böcker jag läst under sidan Jag läser 2013. Så att jag kan hålla reda på vad jag har läst och inte. Det är inte alltid som man kommer ihåg det.

Just nu läser jag I huvudet på en normalstörd av Pär Johansson. Jag har lyssnat på hans Sommar-program och jag har sett otaliga intervjuer med den här fantastiske mannen. Ändå blir jag lika tagen och tårarna trillar nerför kinderna när jag läser om de här människorna och vad de har varit med om. Och vilken tur de haft som mött Pär och fått chansen att göra något fantastiskt med sina liv.

Det här är en bok som jag tar med mig och som jag vet att jag kommer komma tillbaka till då och då för att påminna mig om att vi alla är värda en chans. Normalstörd eller inte.

Grafiskt

Jag älskar grafiska mönster och vilken tur att Indiska just nu har butikerna fulla med grafiska kläder i svart/vitt. Nu när jag sitter i Kista så passerar jag en affär varje dag, det kan bli dyrt...

I veckan hittade jag de här finfina sakerna som nu bor hemma hos mig. Känner mig nöjd.

Söt blus som man får ha ett linne under

Och så har jag en alltid pågående love story med allt som är prickigt

Feber, igen

När jag vaknade i fredags så rev det i bröstet när jag andades och jag kände att det här, det är inte bra.
Kämpade mig igenom dagen men när jag väl kom hem så somnade jag på soffan på en gång. Termometern visade det jag misstänkt, feber.

Gårdagen är i ett töcken, ett febrigt sådant. Vi fick byta sängkläder flera gånger, så varm var jag. Och så den här hostan som gör ont i hela bröstet.

Idag är det bättre, fortfarande lite feber men inte lika mycket. Hostan är dock kvar och den känns inte som om den blir bättre. Håll tummen för att jag är feberfri imorgon.

Dagens dansband

Hemma hos R i Gottröra, 1994. Mattepluggande och tedrickande. Och så lite Bo Kaspers.

Jetlag?

Eller bara trött efter att vara ny på jobbet? Eller kanske båda? Dags att sova. 
Och jag kommer vakna vid halv 6 imorgon. Senast. 

Snö. Snö. Och så lite mer snö.

Mitt nödrop om vår hade tydligen motsatt effekt. Istället har snön vräkt ner hela dagen. Låg väl sisådär 30 centimeter när jag kom hem. Bara skotta och se glad ut.

Servicedags

Igår besiktade vi Silverpilen och det gick bra. Idag hade vi den inne på service. Tanken var att om vi fick någon anmärkning så kunde det åtgärdas idag. Kanske en annan strategi än vad de flesta andra har men den har varit framgångsrik.

Som tur var så hittade de inte något på besiktningen men det var en del som byttes och fixades idag. Bland annat kammaxelgivarna (fråga mig inte vad de gör) och ett par lampor. Nu mår Silverpilen ännu bättre och håller ett litet tag till.

Dags att fira

I min familj så tar vi alla chanser att fira. Det kan vara små saker, det kan vara stora saker men firar det gör man.

Idag var en sådan dag då Silverpilen har gått igenom besiktningen och det med bravur. Besiktningsmannen hade knappt aldrig sett en så fin "gammal" BMW. Det tackar vi för och firar lite extra.

Resan del 3: Ho Chi Minh City, Vietnam

Då har vi nu kommit till sista delen av resan. Efter att ha varit i Hong Kong och Phu Quoc så flög vi tillbaka till HCMC, största staden i Vietnam. 

Det här inlägget skulle kunna handla om moppar, moppar, moppar. Det fanns det nämligen gott om i den här staden. Cirka 4,5 miljoner till och med. Jag skulle kunna beskriva det som om att de fanns överallt och då menar jag överallt. De tutade, körde, tutade, girade, tutade, stannade, tutade, stannade inte, tutade. Jag tror du fattar. Nedan kommer lite bilder på moppar. Och så lite andra saker.

Bästa sättet var som sagt att ta sig fram på moppe. Vanlig taxi fanns så klart men bättre & billigare att åka moppe till och från jobbet.

Vi hade bokat in oss på ett hotell, Liberty 4, som låg i backpacker-distriktet (upptäckte vi när vi checkade in). Vi betalade hela 350 kronor per natt och då hade vi slagit på stort och bokat in oss i sviten på hotellet. Lite nervösa var vi innan över vad det skulle vara för hotell men det var helt okej. Blandad publik som bodde där och finfin utsikt över parken fick vi (och därmed alla moppar & bilar som tutade sig igenom nätterna. Tack gode Gud för att öronproppar finns, annars hade det inte gått att sova).

Allt i området var dock väldigt billigt; mat, dricka, utflykter... Vi kände oss som miljonärer men självklart så prutade vi oss igenom dagarna. 

Första dagen gick vi på upptäcksfärd i staden och strövade runt. Så gott det nu gick...

Söta tjejer i de typiska vietnamesiska hattarna. 

Om du vill fixa naglarna så gör du det lättast och billigast på sådana här små hål i väggen. 

Överallt fanns det folk som fraktade saker på sina moppar eller cyklar. 

Det gick bra för honom. Jag lovar.

Moppefrakt

På marknaden.

Och överallt sålde folk saker. Det kunde vara i stort sett vad som helst.

Om du blev törstig så kunde du välja på många olika goda drycker.

Och så var det det här med mopparna. Som du ser i det övre vänstra hörnet så står det några och väntar på att få gasa iväg. Några gröna gubbar var det inte att tala om utan du bara gick och hoppades på att ingen skulle köra på dig. Tricket var att gå långsamt och så väjde bilar och moppar för dig. Jag var livrädd varje gång jag skulle korsa en gata och bästa sättet var att få sällskap av en trafikpolis (tack vietnamesiska staten för att ni satt ut sådana här och där) eller gå tillsammans med en vietnames. De skrattade gott åt oss panikslagna vitingar.

Gissa frukten.

Inne på marknaden

Inne på marknaden

Jag blev utmattad och stod bara och hängde och förundrades över trafiken. Den tog aldrig slut.

Som du ser, det är bara att gå.

Mer frukt som fraktades på moppe.

En dag gav vi oss iväg till Mekong deltat. Kändes som om det var en bra idé att ta sig ifrån HcMC, om jag ska vara helt ärlig. Jag gillar ju stora städer men den här var inte min favorit kan vi väl säga. 

Det var med blandade känslor som vi hoppade på en båt för att åka i 2 timmar söderut. För du lämnade glas och glans för att bortom första kröken mötas av misär. Här bor människor i smuts, lera och skit. Det var en konstig känsla att två världar låg så nära varandra.

Är tacksam för att jag inte bor så här.

Här kommer frukten färdandes på floden mot stan.

Lyx och misär - så nära

Efter 2 timmar kom vi fram till första båtbytesplatsen. Olika båtar färdades i olika delar av Mekongdeltat. Jag som inte gillar att hoppa på och av båtar hade här en strålande chans att få lite KBT. Hade lixom inte något val. 

Fiskebåtarna låg inne, vilket var ovanligt. Tydligen hade det varit en storm för någon dag sedan som gjorde att de inte kunde vara ute och fiska. Vackra var de i alla fall.

Vi besökte fyra olika öar nere i Mekongdeltat och på en av dessa träffade vi på den här kvinnan. Mitt ute i "skogen" ligger hon i sin hängmatta med en iPhone. Två världar möts även här.

Ett ställe som vi besökte gjorde honung. Vi fick testa att dricka honungste och självklart ville de sälja lite saker. U & M kunde inte stå emot och köpte pollen :-). 

Vi åkte även liten båt som roddes av urstarka män och kvinnor. Vår "kapten" tränade inför VM i rodd. Hon körde om allt och alla! Vilken kraftkvinna.

Trafikstockning på floden.

På ett ställe fick vi lyssna på "vacker" vietnamesisk musik och sång. Och käka frukt. Gud vad gott det är med färsk frukt. Det saknar jag nu när jag är hemma igen. 

Mangon kommer aldrig att smaka lika bra här.

Den här snubben mötte vi på en ö efter att vi käkat lunch.

Vi var också och såg hur de gjorde godis av kokosnötter. Den var god och vi kunde inte stå emot utan köpte med oss kokosgodis hem. Har inte smakat den nu när vi kommit hem men det får snart bli av.

Inte bara på Essingeleden som det är svårt att ta sig fram.

Tillbaka i HCMC var vi upp till deras stora katedral och här var det populärt att fotografera sig. 

Olika brudpar stod på rad här för att bli förevigade.

Ordnad moppeparkering. Annars så stod de mest överallt. Gärna över hela trottoaren så att du fick gå ut på gatan där det var moppar och bilar. Bara att gilla läget.

Smile!

En av de vackraste byggnaderna i HCMC var deras postkontor. Det är en gammal byggnad från kolonialtiden och som fransmännen byggde.

U & M bodde på anrika Hotell Rex. Här bodde alla jornalister under Vietnamkriget och ett antal presskonferenser har hållits härifrån. Superfina rum! Och härlig uteterass högst upp. 

Som sagt, alla hade en business. Fattig och rik - så nära.

Han ser glad ut i alla fall.

Överallt såg man vietnameser som åt. De måste äta 20 gånger om dagen, minst. 

Sammanfattningsvis, HCMC är inte min favvostad. Det är ett bra stopp om man flugit långt eller är på väg hem. Men inte mer. För mycket folk, för mycket moppar. 

De har dock bra shopping och det gäller att pruta, pruta, pruta. Deras mat, vilken god mat! Billigt som bara den och färska vårrullar är numera min favorit. Har ätit ett par, tre, tio, trettio stycken...

Nu är det bara att planera nästa års resa. Vi har redan satt igång.