Mina tårar rann

Idag lyssnade jag på Pär Johanssons Sommarprogram i P1. Han berättade om det fantastiska som händer i Hudik, där Glada Hudik-teatern har sin hemvist.
Om att människor som får utvecklas i sin takt och på sina villkor kan göra saker som ingen någonsinn trott att de ska klara av.

Jag satt där och ömsom skrattade och ömsom grät, ibland glädjetårar, ibland ledsna tårar. Rakt berättat men med stor kärlek. Lyssna du också!