Fallet Yara

Sveriges Radio gör fantastiskt mycket bra program och det är perfekt att lyssna på när man tränar, går, lagar mat, städar osv. Ett av mina favoritprogram är Kaliber och i förra veckan lyssnade jag på programmet om Fallet Yara. Jag kan inte säga att jag har följt händelserna jättenoga men visst har jag läst om det.

Efter att ha lyssnat på programmet kände jag mig arg, ledsen, ännu argare och förtvivlad. Allt på en gång. Att det kan få gå till så här, i Sverige. 

Som de sa flera gånger i programmet, allt som kunde gå fel, gick fel. Att ett litet barn kan fara så illa och hur en vuxenvärld kan fallera så totalt är för mig obegripligt. Skola, polis och socialtjänst. Ingen tog ansvar, ingen följde upp, ingen brydde sig om Yara. 

Att lärare inte ska anmäla om han/hon tror att något inte står rätt till, för att inte stöta sig med föräldrar, utan det ska en rektor göra. Vad är det för hitte-på-riktlinjer? 

Att polisen inte följer upp en anmälan som skickas till socialtjänsten. Vad är det?

Att socialtjänsten pratar med alla utom med den det berör. Vad är det för hitte-på-sätt? 

Mitt i allt detta, en liten flicka som behövde trygghet. En familj som mist sin dotter. Här och nu hos oss. Jag skäms.