Tankar på tåget

Jag har varit hemifrån sedan i september (alltså, jag har ju varit hemma på helgerna men jag menar i veckorna) och det tär på krafterna. Trodde aldrig att jag skulle säga det men jag vill bara vara hemma.

När jag nu har varit iväg så här mycket  så känner jag att jag saknar en hel del och jag saknar verkligen mina vänner. Mina fantastiska vänner. På Fejjan läser vad de gör, vilka de träffar, vad de äter och allt roligt de gör utan att jag är där. Då knyter det sig i lilla hjärtat för jag missar allt det där när jag sitter i min campingstuga i Småland.

Jag är jättetacksam för att jag har det här uppdraget, det är jag verkligen! Det är bra för min CV, det är bra för mitt lönekonto men kanske inte lika bra för mitt privatliv. När det är över (vilket århundrade som helst) ska jag tänka på alla de saker som jag saknade när jag var borta och tänka på hur tacksam jag är över hur bra jag har det.