Respekt och lite hyfs, tack

Med risk att låta som en surkärring (ja även jag är det ibland) så måste jag skriva några rader om respekt för andra och lite allmänt hyfs. Hur kan det vara så svårt? De flesta människor i detta land är ju ändå uppfostade med någorlunda liknande regler.

Jag har nu åkt buss i en vecka och uppmärksammat att de flesta jag suttit brevid som vill gå av inte säger ett ord, utan helt enkelt reser sig upp och stirrar surt på mig som att jag ska fatta att jag ska flytta på mig NU. Men snälla, hur skulle det vara att säga det lilla ordet Ursäkta...? Och kanske, kanske pressa fram ett litet leende även om det är tidigt på morgonen och mörkt utomhus. Är det så svårt?
Vi har även fått en ny tjej i trappuppgången och sedan hon flyttat in är det liv och intressanta händelser som inträffar. I natt hade hon en liten fest som spårade ur och hennes kreativa vänner som inte kom in genom porten slet bort en rullstolsramp och krossade rutan i porten för att komma in. Mer liv och stök i trappen...

Rödvinsfläckar i hela trappen och även fimpar på golvet.

Hur trevligt är det? Var tog respekten vägen, egentligen?

Visst ska människor få ha "vänner" över men ngn motta får det vara. Peter har varit där upp och ringt på och hon mådde inte så bra på fm kan jag säga. Rätt åt henne!

Fortsättning lär följa...