Tänk, jag som inte ens tyckte om kaffe för några år sedan! Men tack vara min vän M så lärde jag mig att dricka kaffe. Varje torsdag drack vi en kopp och sakta men säkert så övergick jag från att få kväljningar till att tycka att det smakade gott-i-gott-gott.
Nu dricker jag inte vilket skitkaffe som helst. Automater på jobbet är ett stort no, no. Dit har jag inte kommit utan det ska vara nymalda bönor och riktig mjölk. Då är det en fröjd att känna doften och känna den varma drycken sakta rinna ner i halsen.
Tror minsann att det är dags för dagens andra kopp nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar